Jag tor jag drabbats av leptinresistens. PANIK

Tror det sitter i huvudet. Ät obegränsat (dvs. behöver du 5000 kcal för att bli mätt så ät det) keto enligt mitt tidigare inlägg. Går inte ditt kolhydratsug över efter några veckor återkom.

lågkolhydratkost ökar bara min hunger har provat lchf förr blev aldrig mätt på det kunde smälla i mig sjuka mängder kcal blev inte mätt. Har läst hennes blogg faktist.
Vet inte om du läst ordentligt men jag lider av ångest och depression ,var mycket sjuka förr i flera år och det var under den tiden jag gick upp, man har inget konsekvens tänkt när man är i djup depression, sen så moffade jag aldrig då utan åt bara lite mer och under åren gick jag upp, jag röde inte på mig nått heller.

Att ta bort kolhydrater borde ju sänka seretoninet som jag kan ha problem med pga depression och ångest, kanske därför jag mår sämre på sån diet?

Jag äter faktist inga mediciner slutade med det för typ 4 år sen,, åt då i några år olika som jag provade mot psyket.

Hmm kanske skulle prova men är rädd att det blir som på lchf att jag inte blev mätt på en måltid som motsvarade 2000 kcal, var tvungen efter den måltiden tillföra kolhydrater så blev jag mätt. vill ju inte gå upp snabbare än vad jag gör, men ska ta en funderare, tycker du jag ska äta som jag gör nu var 4:e timme eller tycker du jag ska äta var 3:e timme?

Jag tycker du bör hantera ditt jävla kaloriintag då 4000 kcal är helt orimligt mycket. Glöm din jävla leptinresistens Du går givetvis upp i vikt för att du helt enkelt sitter på 1000 kcal extra varje dag! Hur fan tänkte du inte gå upp i vikt om du har så stort överskott?

Så du tycker jag ska leva med hunger symtom i flera år? har ju gått ett halv år nu och den har inte stabiliserat sig, då borde ju fetma forskarna ha rätt om att det tar flera år för leptinet att stabilisera sig och det är knappt nån som orkar gå hungrig i så många år.

Nej, du har rätt. börja ät varannan timme istället och gärna 800 gram potatis varje gång. Återkom hur det går med ditt ''leptin''.

ja det som kommer att hända om jag äter mig mätt att jag kommer hamna på samma vikt som innan deffen och få vara mätt resten av mitt liv utan att öka i vikt eller ska jag stå ut några år att vara svårt sjuk i min hunger för att stabilisera leptinet och hålla en 14 kg mindre vikt resten av mitt liv?

Du har definitivt en släng av hjärnspöke, det är skitsamma om du äter var 4:e eller 3:e timme, det är inte problemet här! Du har hakat upp dig på att någonting är fel och det kommer vara fel hur du än gör om du inte accepterar att vara "hungrig" innan kroppen justerat sig

Känner du att du måste käka något, testa typ blomkål eller något annat att tugga på som har färre kcal än potatis så lär du spara in en hel del kalorier med den mängd du käkar

Leptinresistens har jag svårt att tro har något med saken att göra, dina måltider kan jämföras med ett drogmissbruk, och din hunger är abstinensen tills du får din drog, vilket i det här fallet är mängder med mat!

Du kommer således ha en period med hunger om du vill bryta detta eftersom man kan jämföra det med avvänjning, men till slut har du brutit dig ur det och kroppen fungerar korrekt igen!

Jag fungerade ungefär som du gör (dock åt jag på annat vis)

Blev väldigt hungrig, åt inte frukost vilket gjorde mig extra hungrig så lunch eller middag blev rejält överskott samt ett sötsaksug dagligen

När jag väl slutade med socker och dylikt så tog det ett tag innan suget försvann även om det sög i början, nu kan jag stirra på godishyllan och inte känna ett dyft, förr åkte det alltid ner en sportlunch eller liknande pga abstinensen eller den "falska hungern/suget" som den upplevdes som

Enda sättet att förändra känslan är att trappa ner även om det betyder obehag ett tag, bara att börja!

Hej

Att gå runt och må dåligt i samband med en viktnedgång är ingen bra ide. Tanken är väl att du ska höja ditt välbefinnande genom träningen och den minskande vikten.

Du vill må bra och därför gör du detta

Din kropp har ett seriöst hormonsystem som vill hindra dig från att tappa vikt då den först och främst vill säkerställa din överlevnad. Till varje pris. Det krävs lite tänk för att överlista detta. Det framgår inte hur gammal du är men mitt förslag är att du gör en seriös kalkyl på hur mycket du förbränner en normal dag. Inget önsketänkande. Sedan skaffar du dig en våg och en kaloritabell. Satsa en månad av ditt liv. Väg och mät ALLT. Även olivoljan. Inget fusk. Allt ska mätas.

Lägg dig på ett rimligt enkelt energiunderskott i början .... säg 200 kCal och gör ditt liv till en rutin runt detta.

Sedan det viktigaste, låt det ta tid. Se det som ett livslångt projekt. Sakta men säkert. Ett par tre år är inget i detta sammanhanget, speciellt om du inte är arton år längre

För att underlätta det hela så läs på lite om mat som har hög volym i förhållande till sitt energiinnehåll.
Popcorn kan verkligen göra susen när man är hungrig utan att öka energiintaget allt för mycket. Alltså popcorn poppat i kastrull utan smör eller olja.

Lycka till

hmm ok, jag har turen att jag inte äter sötsaker som godis och bakelser, har inget sug kvar efter den långa deffen. Min balans är 3000 kcal om jag rör på mig mig mycket som jag gör, då ska jag alltså tvinga mig till att hålla det samtidigt som jag mår dåligt tills kroppen vänjer sig, och hur lång tid tar det ungefär? och vad är det som vänjer sig är det leptinet alltså att jag är leptinsresistent nu?
Varför vande in min kropp sig på 7 månaders bantning när jag låg nästa på 1000 i kcalunderskott?

Jag kan ju inte lägga mig på ett kcalunderskott när jag redan mår skit av min kcalbalans? ska jag må ännu sämre? så jag ska med mina kraftiga hunger symtom såt ut i 3 år menar du? finns ju ingen frisk människa som skulle klara det, jag klarar ju inte ens av mitt liv att må så där som jag gör på min balans, min balans känns som när någon deffar.

hmmm ... ok

Då får du helt enkelt dö fet

Lycka till