’Sverige skrotade neutraliteten när den säkerhetspolitiska doktrinen formulera*des om 1992. ’
Skrotade. Fattar du, skrotade.
Var med nu.
Läs det jag skrev igen. Jag har aldrig sagt att Sverige är neutralt. Jag sa ger sken av att vara neutralt. Herregud är läsförståelsen på dagisnivå här?
Jag antar att du kommer ihåg 1990-talet. Det USA gjorde på 1990-talet i Ryssland var att fria en lång rad länder som ingick i Sovjetunionen men också ryska provinser där bland i Kaukasus där bland Tjetjenien. Det amerikanska målet var att reducera Ryssland till det europeiska Ryssland. Den ryska eliten var efter sovjetunionens fall villiga att spela med och uppskattade dessa förändringar. Faktum är att de alla blev fruktansvärt förmögna. Om detta hade lyckats hade Ryssland idag varit betydligt mindre geografiskt och befolkningsmässigt.
Tyvärr gjorde USA en lång rad misstag vilket resulterade i att föregrunderna till Putins parti "United Russia" kom till makten. De kastade ut de amerikanska rådgivarna och besegrade de separatistiska provinserna där bland Tjetjenien. Ryssland höll länge en rätt låg profil och påbörjade en upprustning av försvaret. Vidare växte också rysk ekonomi under Putin fram tills de senaste 5-6 åren. Om vi bortser från ryska separatistrepubliker utkämpade Putin-administrationen sitt första krig mot ett annat land år 2008. Då handlade det att plocka av Abkhazia och Södra Ossetia från Georgien. År 2014 annekterade Ryssland Krim.
År 2015 skickade Ryssland trupp till Syrien - en gammal sovjetisk marionett. Syftet var att undergräva USA som ägnade sig åt ett proxykrig mot Syriens president Assad. År 2018 skickade Ryssland trupp till ett av FN-sanktionerat fredsbevarande arbete i Centralafrikanska republiken. Detta kan jämföras med USA som sedan 1999 utkämpat krig i Kosovo, Afghanistan, Yemen, Pakistan, Libyen, Syrien, Uganda samt en lång rad mindre interventioner. Utöver detta har USA ägnat sig åt en mängd färgrevolutioner, statskupper och proxykrig. Rysslands huvudintresse är primärt att forma en buffertzon runt landet av lydstater, demilitariserade stater eller neutrala stater som Finland. Det handlar inte om att återskapa ett sovjetiskt imperium även om det säkert finns en del sådana drömmar. Om Ryssland däremot lyckades med sina primära mål skulle vi snart se dem försöka ta mer och mer. Detta är naturligt om man nu bekänner sig till realismen (teori inom internationella relationer).
Ryssland har alltså varit rätt lugna. Jag uppfattar inte att de ägnar sig åt systematiska kränkningar av territorier på det omfattande sättet som NATO men Ryssland spionerar och undergräver sina opponenter där bland USA. Det är det ingen tvekan om. Jag skulle inte heller säga att Ryssland ägnar sig åt maktdemonstrationer. Putin är de facto känd för att vara en mycket försiktig spelare som undviker sådant och det är också något som han kritiseras för på hemmaplan. När det kommer till NATO så är det mer en amerikansk konstruktion och villkoren dikteras av USA sedan 1949. Den enda udda fågeln i NATO är Turkiet.
De mest lyriska NATO-vännerna är länder i östra EU av förståeliga anledningar eftersom om de inte hade varit med i NATO hade Ryssland gjort dem till lydstater, demilitariserat dem eller tvingat dem till neutralitet. Det ligger i till exempel Polens intresse att vara med i NATO. USA i sin tur är lyriska till NATO med undantag för Donald Trump. Frankrike är också något skeptisk till NATO även om de är medlemmar. När det kommer till militära utgifter spelar det egentligen inte så stor roll.
Det finns några stora NATO-länder i Europa som Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien - men de mindre länderna har inte råd att spendera speciellt mycket. Ett land som Estland som spenderar drygt 2% på sitt försvar. Det handlar om 800 miljoner dollar. I jämförelse kostar en Arleigh Burke jägare över 2000 miljoner dollar. De flesta EU-länder är så små att det inte gör så mycket skillnad.
Det är inte bara Donald Trump som har klagat på att EU-länder inte spenderar tillräckligt mycket sedan 1991. Det är svårt att politiskt motivera försvarsutgifter på 2% och i synnerhet på 3-4% vilket krävs. Hur som helst så kommer flera av NATO-länderna spendera mer pengar på sitt försvar och då framförallt Tyskland. Om det är något som Ryssland är rädd för så är det ett starkt Tyskland. Även USA är fortfarande oroligt för ett starkt Tyskland för att inte tala om länder som Storbritannien och Frankrike.
Till sist - jag tror man skall akta sig för hobbypsykologiska analyser av Putin-administrationen. Det kanske finns dem som finner det spännande men det är i princip bara spekulationer. Många av de amerikanska misstagen bottnar i underliga spekulationer om personers mentala hälsotillstånd eller intentioner. Kvällspressen älskar att återpublicera detta eftersom de är totalt ointresserade av att låta statsvetare, försvarsvetare, ekonomer och annat kunnigt folk sitt i sina TV-program och svara på byråkratsvenska.
Jag menar - det räcker ju bara med att titta på de flesta inläggen på Flashback eller se sig om på sin arbetsplats. Jag har ett mestadels hemmajobb men när jag väl måste vara plats så är det bara akademiker (fil.kand. eller mer) och ingen av dem är speciellt kunniga om sin omvärld utan får det mesta av sin information från populärvetenskapligt och journalistiskt håll. Visst är de experter på sina små områden relevanta för sina jobb men de är inte tunga analytiker. Ingen klarar av att göra avancerade utrikespolitiska analyser även om de säkert skulle slå 95% av Flashback.
Därför blir det enklare för dem att säga att Putin är si och så eller dra någon teori de kommer ihåg när de ströpluggade statsvetenskap eller whatever vid sidan av civilekonom eller juristprogrammet. Internationella relationer är ytterst komplext och långt över mitt huvud. Jag förstår 1% av detta men å andra sidan ägnar jag inte tid åt att opinionsbilda. Jag är framförallt intresserad av att förstå det jag ser. Jag har förvisso vissa politiska uppfattningar som avspeglar sig på det jag skriver. Jag gör ingen hemlighet av att jag ser på internationella relationer genom realistiska ögon och då framförallt defensiv realism (Waltz, Glaser, Copeland osv.). För många uppfattas det som fruktansvärt provocerande såklart eftersom detta synsätt inte har varit i ropet sedan kalla kriget.
Jag hoppas att du förstår att det här är ett forum som heter flashback. Man lägger sin åsikt om läget inte en avhandling från Eton.
Det jag tror dom kanske kan enas om är att Ukraina får gå med i EU - Inte NATO. Ryssland drar tillbaka sina trupper - får behålla någon form utav styre där i östra Ukraina.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
