Du kan fortsätta skylla på att du är en vit man och att det är anledningen till att du inte blir anställd. Jag + tio av mina fd klasskamrater (alla vita män) fick jobb på samma företag så jag ser fram emot att lyfta denna tråd imorgon över en kopp kaffe med dem.
Helt omöjligt är det ju inte att kvinnor på HR skulle kunna gynna kvinnliga kandidater framför manliga. Att hata vita män tror jag inte de flesta gör (även om det finns någon enstaka vänstergök som har det motivet), däremot kan jag tänka mig att en del HR-kvinnor ägnar sig åt samma homosociala reproduktion som vita män traditionellt har blivit ökända för att ägna sig åt. Kvinnor kan vara trötta på en allmänt grabbig attityd, kanske upplever de att det blir mindre sexism i blandade grupper etc. Det kan också vara så att kvinnliga personer med autismspektrum är lättare att kommunicera med än mänliga, så att nördkvinnor anses som mer kommunikativa, särskilt av HR-kvinnorna som sitter som en slags dörrvakt och har en mikromakt i rekryteringsprocessen.
Precis som med vita män kan man se liknande mönster med att invandrare anställer andra invandrare på pizzerior och många andra fenomen. Homosocial reproduktion handlar om att man (ofta omedvetet) vill omge sig med människor som liknar en själv och därmed kan fortsätta leva efter samma normer som man tar för givna. Att vita medelklasskvinnor ägnar sig åt detta högst mänskliga beteende är knappast långsökt.
Sen kommer det ändå in vita män, men det är ju vad man kan vänta sig i en bransch som är manlig och i ett land där de allra flesta är vita.
Jag vet inte om du IngetNick2 vill ha fler råd men utifall att jag skulle ge dig ett råd skulle jag isf ge dig rådet att föra dialoger med grundare av startup-bolag och små företag. Jag minns iofs att jag läste att någon annan redan har gett dig det rådet.
Jag har själv sett exempel på att rekryteringsprocesserna hos små företag kan vara mycket okomplicerade och jag har insett att en del medarbetare som kanske inte skulle anses passa in i flera andra organisationer rekryteras till små företag. Om en kandidat på något vis skulle anses ha en avvikande personlighet kan väl många rekryterande medarbetare anse att det skulle vara ett problem men alla organisationer är inte likadana. Om en medarbetare är sig själv kan det finnas vissa som har ett problem med det men hos ett mindre företag anses det kanske inte vara ett problem. Hos flera organisationer förväntas också medarbetare fjäska för andra för annars anses de inte passa in i organisationerna ifråga och det finns för övrigt många här i Stockholms län (där jag själv bor) som ägnar sig åt detta jävla kuksugeri.
Om jag har förstått det hela rätt är du IngetNick2 arbetslös i dagsläget och har inte arbetat som mjukvaruutvecklare tidigare. Du har utfört praktik men har inte haft ett avlönat arbete som utvecklare tidigare om jag har förstått det hela rätt. Jag är inte helt säker för jag minns inte exakt allt det som jag har läst i tidigare inlägg. Om du är arbetslös kan det ju finnas ett särskilt incitament för att föra en dialog med rekryterande medarbetare hos mindre företag och från dina inlägg kan jag utläsa att du uppenbarligen är trött på komplicerade rekryteringsprocesser. Men hos de små företagen kan rekryteringsprocesserna vara mycket okomplicerade i flera utav fallen! Det är kanske inte fråga om att de begär av dig att du ska delta i tre olika intervjuer hos samma organisation eller att du ens ska uppge några kontaktuppgifter till referenser. De kanske inte ens begär att du visar upp papper för att intyga att du är akademiker heller! Efter en första intervju kanske företagets VD föreslår att ni skriver ett kontrakt och att du börjar att arbeta för dem. Jag kan föreställa mig att många rekryterande medarbetare hos stora organisationer tycker att det här är ett helt galet sätt att rekrytera medarbetare på men det förekommer hursomhelst hos flera av de små företagen.
Det finns för- och nackdelar med att arbeta hos små företag jämfört med stora företag. Jag har själv sett exempel på flera galna och udda företagsgrundare och utifall att du börjar att arbeta för ett mindre företag kommer du kanske med tiden att upptäcka att ledarskapet i det företaget är helt uruselt dåligt. Du kommer kanske att se sådant som är helt bisarrt och börja att inse att du så att säga har "dragit en riktig nitlott". Men med tanke på att situationen är som den är (vad jag tror att den är efter att ha läst flera tidigare inlägg) kan det vara värt att ta en viss risk om du frågar mig. Kanske visar det sig att du har tur och att det inte är så illa att arbeta för företaget ifråga. Om du känner dig missnöjd med din nya tjänst har du ju möjligheten att senare säga upp dig och byta tjänst. Du kan ju då skriva i ditt CV att du har arbetat som utvecklare och rekryterande medarbetare anser kanske inte att det är ett lika stort problem om du har låt säga 6 månaders erfarenhet av att arbeta som utvecklare istället för 0 månaders erfarenhet.
Jag har själv haft många olika utvecklartjänster genom åren och har arbetat både hos stora organisationer och flera små företag. Flera utav de små företagen som jag har arbetat för har dessutom varit företag i startup-fasen.
Jag vet inte om du IngetNick2 kommer att uppfatta detta inlägg som provocerande på något vis men jag har inte skrivit detta för att provocera dig. Jag hoppas att du kan ha nytta av det råd som jag nu ger.
Jag vet inte om du IngetNick2 vill ha fler råd men utifall att jag skulle ge dig ett råd skulle jag isf ge dig rådet att föra dialoger med grundare av startup-bolag och små företag. Jag minns iofs att jag läste att någon annan redan har gett dig det rådet.
Jag har själv sett exempel på att rekryteringsprocesserna hos små företag kan vara mycket okomplicerade och jag har insett att en del medarbetare som kanske inte skulle anses passa in i flera andra organisationer rekryteras till små företag. Om en kandidat på något vis skulle anses ha en avvikande personlighet kan väl många rekryterande medarbetare anse att det skulle vara ett problem men alla organisationer är inte likadana. Om en medarbetare är sig själv kan det finnas vissa som har ett problem med det men hos ett mindre företag anses det kanske inte vara ett problem. Hos flera organisationer förväntas också medarbetare fjäska för andra för annars anses de inte passa in i organisationerna ifråga och det finns för övrigt många här i Stockholms län (där jag själv bor) som ägnar sig åt detta jävla kuksugeri.
Om jag har förstått det hela rätt är du IngetNick2 arbetslös i dagsläget och har inte arbetat som mjukvaruutvecklare tidigare. Du har utfört praktik men har inte haft ett avlönat arbete som utvecklare tidigare om jag har förstått det hela rätt. Jag är inte helt säker för jag minns inte exakt allt det som jag har läst i tidigare inlägg. Om du är arbetslös kan det ju finnas ett särskilt incitament för att föra en dialog med rekryterande medarbetare hos mindre företag och från dina inlägg kan jag utläsa att du uppenbarligen är trött på komplicerade rekryteringsprocesser. Men hos de små företagen kan rekryteringsprocesserna vara mycket okomplicerade i flera utav fallen! Det är kanske inte fråga om att de begär av dig att du ska delta i tre olika intervjuer hos samma organisation eller att du ens ska uppge några kontaktuppgifter till referenser. De kanske inte ens begär att du visar upp papper för att intyga att du är akademiker heller! Efter en första intervju kanske företagets VD föreslår att ni skriver ett kontrakt och att du börjar att arbeta för dem. Jag kan föreställa mig att många rekryterande medarbetare hos stora organisationer tycker att det här är ett helt galet sätt att rekrytera medarbetare på men det förekommer hursomhelst hos flera av de små företagen.
Det finns för- och nackdelar med att arbeta hos små företag jämfört med stora företag. Jag har själv sett exempel på flera galna och udda företagsgrundare och utifall att du börjar att arbeta för ett mindre företag kommer du kanske med tiden att upptäcka att ledarskapet i det företaget är helt uruselt dåligt. Du kommer kanske att se sådant som är helt bisarrt och börja att inse att du så att säga har "dragit en riktig nitlott". Men med tanke på att situationen är som den är (vad jag tror att den är efter att ha läst flera tidigare inlägg) kan det vara värt att ta en viss risk om du frågar mig. Kanske visar det sig att du har tur och att det inte är så illa att arbeta för företaget ifråga. Om du känner dig missnöjd med din nya tjänst har du ju möjligheten att senare säga upp dig och byta tjänst. Du kan ju då skriva i ditt CV att du har arbetat som utvecklare och rekryterande medarbetare anser kanske inte att det är ett lika stort problem om du har låt säga 6 månaders erfarenhet av att arbeta som utvecklare istället för 0 månaders erfarenhet.
Jag har själv haft många olika utvecklartjänster genom åren och har arbetat både hos stora organisationer och flera små företag. Flera utav de små företagen som jag har arbetat för har dessutom varit företag i startup-fasen.
Jag vet inte om du IngetNick2 kommer att uppfatta detta inlägg som provocerande på något vis men jag har inte skrivit detta för att provocera dig. Jag hoppas att du kan ha nytta av det råd som jag nu ger.
Hej. Tack för hjälpen. Jag ska försöka titta på mindre startups. Eventuellt har jag ett annat jobb på gång tills den här lågkonjunkturen släpper.
Men hos de små företagen kan rekryteringsprocesserna vara mycket okomplicerade i flera utav fallen! Det är kanske inte fråga om att de begär av dig att du ska delta i tre olika intervjuer hos samma organisation eller att du ens ska uppge några kontaktuppgifter till referenser. De kanske inte ens begär att du visar upp papper för att intyga att du är akademiker heller! Efter en första intervju kanske företagets VD föreslår att ni skriver ett kontrakt och att du börjar att arbeta för dem. Jag kan föreställa mig att många rekryterande medarbetare hos stora organisationer tycker att det här är ett helt galet sätt att rekrytera medarbetare på men det förekommer hursomhelst hos flera av de små företagen.
Det här är min erfarenhet också (som dock bygger på en personlig anekdot). Jag fixade min nuvarandra praktik genom att söka runt spontant och hittade ett mindre företag som tagit in mig på praktik. Jag tror att det tog mig cirka nio veckor och jag hittade en praktik med ett organiserat sökande.
Jag kan rekommendera de tips jag har här på Facebook.
Citat:
Ursprungligen postat av Leo Sundberg
Sen börjar jag att ringa och mejla alla dessa företag, ett efter ett från klockan 0800 på morgonen. Ringer gör jag till 1600 måndag till torsdag, på fredagar slutar jag ringa vid 1500 eftersom folk ofta går hem lite tidigare. Att skriva listor och söka i register kan man göra på kvällar och helger, så att man använder tiden effektivt.
Eftersom jag har släkt som jobbar inom mjukvara vet jag att det är vanligt att en viss del av lönen tas ut i optioner inom nystartade företag. Det kan vara värt att tänka på. Optioner för anställda är ett sätt att få dem investerade i bolaget, men nackdelen är att du kan mista mycket om optionerna inte blir värda någonting om företaget går dåligt.
Själv är jag ingenjör inom hårdvara, så om någon inom mjukvara säger annat än mig så är det dem som man ska lyssna på och inte på mig.
Det här är min erfarenhet också (som dock bygger på en personlig anekdot). Jag fixade min nuvarandra praktik genom att söka runt spontant och hittade ett mindre företag som tagit in mig på praktik. Jag tror att det tog mig cirka nio veckor och jag hittade en praktik med ett organiserat sökande.
Jag kan rekommendera de tips jag har här på Facebook.
Tack för tipset!
Citat:
Ursprungligen postat av leosundberg
Eftersom jag har släkt som jobbar inom mjukvara vet jag att det är vanligt att en viss del av lönen tas ut i optioner inom nystartade företag. Det kan vara värt att tänka på. Optioner för anställda är ett sätt att få dem investerade i bolaget, men nackdelen är att du kan mista mycket om optionerna inte blir värda någonting om företaget går dåligt.
Ja, det där vet jag om är en nackdel också. Jag har sett många exempel på det där, dvs exempel på startup-bolag och optionsprogram.
Ska snart ta exmen från civilingejör i data. Har skickat 100+ ansökningar och deltagit 20+ intervjuer.
Har ännu inte fått något jobb. Brukar det vara så? Dags att ge upp?
Ska snart ta exmen från civilingejör i data. Har skickat 100+ ansökningar och deltagit 20+ intervjuer.
Har ännu inte fått något jobb. Brukar det vara så? Dags att ge upp?
Tycker det låter konstigt, har du kommit så långt som till en intervju måste du antingen haft extrem otur,eller så är det något i din personlighet eller ditt beteende som gör att de tappar intresset.
Det skulle vara interessant att veta vad du kan, alltså både vad du lärt dig under utbildningen och vad du lärt dig på egen hand vid sidan om. Notera att jag säger "kan", inte lista allt ni tittat på under utbildningen.
Jag intervjuade en potentiell utvecklare för mitt team för ett drygt år sedan. På pappret såg han ganska bra ut, han hade gått någon såndär Bootcamp har jag för mig, så han hade ingen traditionell examen (i varje fall inte inom utveckling). Å andra sidan har jag inte det heller, så det spelar mindre roll i mina ögon.
Han hade listat ett ganska stort antal olika plattformar/ramverk, flera olika databashanterare, etc. Lät lite väl mycket för en sex-månaders bootcamp, men de ska tydligen köra ganska intensivt så det kanske var sant. Men så fort jag frågade om ett par av dem (har för mig det ett av dem var var node.js) och så erkände han att de bara gått igenom det lite kort, och han följde bara en tutorial. Han hade inte heller programmerat utanför utbildningen, på egen hand. Så det mesta han hade på sitt CV var sådant de nämnt och kanske skrivit något grundläggande i.
Hade han varit ärlig och bara nämnt vad han verkligen hade kunskaper i, även om det varit mycket färre språk och ramverk, så hade jag kanske anställt honom.
Jag gick en programmeringsutbildning (en eftergymnasiell kurs, men inom gymnasieskolan) en gång för många år sedan. Vi tittade på både COBOL och Assembler, och fick skriva ett enkelt program i vardera språket, men jag skulle aldrig komma på tanken att lista dem som kunskaper på ett CV.
tl;dr - Min rekommendation är att du inte listar något på din CV du inte anser dig verkligen vara kunnig i.
Ska snart ta exmen från civilingejör i data. Har skickat 100+ ansökningar och deltagit 20+ intervjuer.
Har ännu inte fått något jobb. Brukar det vara så? Dags att ge upp?
Företagen för indier för halva priset. Eller Ukrainare, eller....
Sverige har världens högsta skatter, och de går till att importera människor från länder som kan data. De går till länder som konkurrerar med oss osv.
Dessutom är det trögt på marknaden. Volvo skär ner osv.
Edit: ser att du är invandrare. Kanske indier
Tycker det låter konstigt, har du kommit så långt som till en intervju måste du antingen haft extrem otur,eller så är det något i din personlighet eller ditt beteende som gör att de tappar intresset.
Det skulle vara interessant att veta vad du kan, alltså både vad du lärt dig under utbildningen och vad du lärt dig på egen hand vid sidan om. Notera att jag säger "kan", inte lista allt ni tittat på under utbildningen.
Jag intervjuade en potentiell utvecklare för mitt team för ett drygt år sedan. På pappret såg han ganska bra ut, han hade gått någon såndär Bootcamp har jag för mig, så han hade ingen traditionell examen (i varje fall inte inom utveckling). Å andra sidan har jag inte det heller, så det spelar mindre roll i mina ögon.
Han hade listat ett ganska stort antal olika plattformar/ramverk, flera olika databashanterare, etc. Lät lite väl mycket för en sex-månaders bootcamp, men de ska tydligen köra ganska intensivt så det kanske var sant. Men så fort jag frågade om ett par av dem (har för mig det ett av dem var var node.js) och så erkände han att de bara gått igenom det lite kort, och han följde bara en tutorial. Han hade inte heller programmerat utanför utbildningen, på egen hand. Så det mesta han hade på sitt CV var sådant de nämnt och kanske skrivit något grundläggande i.
Hade han varit ärlig och bara nämnt vad han verkligen hade kunskaper i, även om det varit mycket färre språk och ramverk, så hade jag kanske anställt honom.
Jag gick en programmeringsutbildning (en eftergymnasiell kurs, men inom gymnasieskolan) en gång för många år sedan. Vi tittade på både COBOL och Assembler, och fick skriva ett enkelt program i vardera språket, men jag skulle aldrig komma på tanken att lista dem som kunskaper på ett CV.
tl;dr - Min rekommendation är att du inte listar något på din CV du inte anser dig verkligen vara kunnig i.
Kunskapen i CV verkar inte vara problemet, för jag har sällan fått språkspecifika frågor. Personlighet verkar vara en svårighet. Jag gillar inte sociala aktiviteter, pratar inte mycket och har inga fina fritidsintresse. Finns det fortfarande något chans? Alla rekryterare sa att jag kommer att bli en duktig utvecklare men jag vet att de säger det till alla sökande.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!