En person död i smitningsolycka vid Nockebybron, Ekerö/Stockholm (2023-10-27)

En kvinna rörde dig i huset. Förmodligen frun.
Han syntes inte till’

Är han på scandic alvik igen?

Tror ni fyllot sover gott om nätterna?

Jag tjejgissar, men med lite merit, nämligen den att en nära släkting fick rådet av sin advokat att säga att han är alkoholist är han blåste för mycket. Det var då andra gången jag fått berättat att advokat "tipsat" om det (första var en arbetskamrat som inte ville bli av med jobbet).

Det är advokatråd på ABF-nivå: har du kört full, visa upp probleminsikt, visa upp att du vill ha alkisvård. Sen om du genomför alkisvård är en annan sak men rätten har detta som komponent för lindrigare dom.

Nu kommer snart en hatstorm mot mig, jag vet…men alltid intressant hur folk resonerar om situationen hade varit annorlunda.



Varje dag sätter sig ca 14 000 förare i Sverige bakom ratten med alkohol i kroppen och riskerar då livet på andra och sig själv. (väldigt få av dem är däremot med om en olycka där någon mister livet.)
Av dessa 14 000 förare är det ganska troligt att vi alla känner någon av dem, bara det att vi är lyckligt omedvetna om det då det oftast sker bakom kulisserna.

Efter att ha läst alla inlägg med spekulationer och indicier (även dolda hot/stalking /uppvigling/mm) om personer och händelser som knappt någon här har någon insyn i förutom det som står i häktningspromemorian, så undrar jag:

Hur hade NI reagerat om den som körde var din bror/syster/mamma/pappa/bästa vän/partner. Hade du trakasserat din bror och dess familj? Hade du gjort allt för att din mamma ska få sparken? Hade du förstört din bästa väns hem? Hade du låtit ditt barn växa upp med vetskapen om att du har uppmanat barnets pappa till självmord?
Eller hade du agerat som en medmänniska?

Jag förstår till fullo offrets nära och kära. De har rätt till känslor av hat, sorg och förtvivlan. All Kärlek till dem! Men ni andra…jag svårt att tro de flesta av er hade trakasserat/hotat/stalkat/förstört/ryckt i handtag/uppmanat till självmord mm om det var någon i er egen närhet som var GM.

För övrigt kan en akut stressreaktion (chock) utlösa allt från likgiltighet, total distansering, humörsvängningar och amnesi, det är ingenting man själv kan styra över. Läs och lär.

https://www.internetmedicin.se/behan...-i-primarvard/

Jag hade sagt upp bekantskapen retroaktivt. En rattfylla som kör ihjäl någon är inte värd kattskit.

En sådan människa: fyllkörning -> ihjälkörning -> smitning -> självömkan har inget värde i mina ögon.

Det blir en ickeperson: en jag inte vill ha något att göra med och ingen jag vill bli förknippad med.

Är jag inte själv drabbad av det han gjort tänker jag inte smutsa ner mig med att slå ihjäl honom, men absolut inget umgänge eller kontakt.

Håller med föregående om att det nog är lättare sagt än gjort att bara bryta tvärt med GM. Sambon och han har ett barn ihop. De kommer därmed alltid ha en relation vare sig de vill eller inte.

Det som hänt är såklart sjukt tragiskt och oförlåtligt av GM men blir förvånad över hur vissa ger sig på hans familj. Tycker ni att det är helt okej det som pågår med gängkriminalitet och att de ger sig på gängkriminellas närstående? Det är GM som ska straffas, ingen annan. På ett sätt kan närstående också vara offer i detta (går såklart inte att jämföra med avlidna pojken, skadade tjejen och alla nära anhöriga… ).

Först och främst: Gud va fina människor ni är. Verkligen. Ett helt nystartat konto och ett som bryter 5 års tystnad bara för att i dessa mörka tider sprida några rymdkramar och moralkakor. Vad vore världen utan sådana som er?

Nu till det intressanta: Vad säger han om mordet på den lilla pojken idag?

Vad är det för fel på att undra hur folk hade agerat om de själva hade hamnat i en situation om en närstående var GM?

Ja då fick du två svar @WitchcultToday.