Citat:
Ursprungligen postat av
Immelman
Just därför är det inte straffbart annat än i synnerliga undantagsfall som finns beskrivna i lagens förarbeten och prejudikat. Så lagstiftaren har redan hanterat detta. Du kan slappna av.
Om 16-årig flicka nummer 1 ber 16-årig flicka nummer 2 att skicka sexuella nakenbilder på sig själv till henne, då ska 16-årig flicka nummer 1 straffas för det eftersom hon enligt lagen om straffmyndighet är tillräckligt gammal (har fyllt 15 år) för att förstå att det är fel att göra så. Och det är fel att göra så eftersom 16-årig flicka nummer 2 inte är tillräckligt gammal (inte fyllt 18 år) för att förstå vad det innebär att skicka sexuella nakenbilder på sig själv till andra människor. Det förstår 16-årig flicka nummer 2 först när hon har fyllt 18 år, eller om hon själv begår det brott som 16-årig flicka nummer 1 har begått mot henne. Ungefär så säger lagen.
Men om 16-årig flicka nummer 2 skickar sexuella nakenbilder på sig själv till tex en 10-årig pojke, då begår hon ju ett brott mot den pojken och hon ska då straffas för det brottet, eftersom hon enligt lagen om straffmyndighet är tillräckligt gammal (har fyllt 15 år) för att förstå att det är fel att göra så. Men för att hon ska förstå att det är fel att göra så, då måste hon ju också förstå innebörden av att göra så. Och vad är det hon gör?
Jo, hon skickar sexuella nakenbilder på sig själv till en annan människa. Och alltså anser man då plötsligt att hon förstår innebörden av det som man tidigare antog att hon inte förstod innebörden av, när hon skickade sexuella nakenbilder på sig själv till 16-årig flicka nummer 1.
Det är alltså uppenbarligen så att när 15-17-åringar har begått brott, då säger man att 15-17-åringar förstår innebörden av alla brott som de har begått. Men när det finns möjlighet att fälla människor för handlingar som de har begått mot 15-17-åringar, som tex i Hanif Bali-fallet, då säger man istället att 15-17-åringar inte är tillräckligt gamla för att förstå innebörden av handlingar som de frivilligt har ställt upp på.
Så jag vill säga att lagstiftarna inte har hanterat detta, iallafall inte på ett bra sätt. Det får Sveriges poliser, åklagare och domstolar att framstå som väldigt oärliga, när de ena stunden säger en sak och en annan stund säger tvärtemot.