Astralresor - egna erfarenheter och diskussion

Min tanke var alltså att man i denna tråd kunde berätta om sina egna praktiska erfarenheter av att resa astralt (= astralprojektion), samt diskutera upplevelserna och fenomenet i sig, (t.ex tolka resor, relatera till olika teorier som finns om den astrala dimensionen). Tänkbara vetenskapliga, eller naturliga förklaringar av fenomenet är också okej att ta upp, men utan att skeptikers krav på bevis trasar sönder tråden.

Sökfunktionen på FB är ju trasig så jag har inte hittat gamla astraltrådar. Men jag förvånades över att här funnits så många som beskrivit sina erfarenheter av OBE/UKU och klardrömmar, men inte "nästa steg", dvs astralprojektion. En hel del har ju uppenbarligen haft mkt gynsamma förutsättningar att lyckas, gnm att t.ex utan träning spontant hamna i vibrationsstadiet för en OBE/astralprojektion, eller att ofta uppleva klardrömmar. De besitter alltså det man kan kalla för naturtalang för att kunna uppleva den astrala dimensionen, men de har inte förstått att utnyttja den.

Efter att ha läst tråden "Vad har ni upplevt för övernaturligt??" slogs jag av att förutom "anden i glaset" (som för många är en stark konkret upplevelse av "den andra sidan") saknas upplevelser som både är dramatiska och övertygande, som kan upprepas och praktiseras och som har stor relevans i ett existentiellt och andligt perspektiv. Astralprojektion omfattar ju allt detta.


Jag börjar därför med att dela med mig av min första erfarenhet i kort version:

Jag hade en tid försökt att projicera astralt genom det enda sätt jag kände till, nämligen genom att djupmeditera. Hade inte läst så mkt om olika tekniker då (vilket var mindre än 2 år sedan) eller överhuvudtaget om vad astralvärlden egentligen är, utan hade mest pratat med en duktig astralresenär som gett mig en del tips. Jag lärde mig grunderna för meditation (eller det jag trodde var grunderna), men lyckades inte projicera. Jag kom inte ens i närheten av vibrationsstadiet.

Av någon anledning fick jag sedan en klardröm, utan att ha tänkt på något särskilt närmaste tiden dessförinnan, hade även legat lågt med mina meditationsförsök. I klardrömmen var jag fullt medveten (vaken) i en ljudlös men kristallklar värld. Det pågick några minuter, på slutet flög jag högt över en bred flod. Medan jag flög "svartnade" synfältet plötsligt och drömmen bröts, varpå jag hade "hamnat" i min kropp liggandes i sängen, men paralyserad, döv och omgiven av en tät dimma. Allt släppte efter 5-7 sek.

Jag var vaken men i ett tillstånd som liknar trans. På något sätt förstod jag direkt att detta var en jättechans för att lyckas med en astralprojektion. Så strax därpå fokuserade jag på "min själ" (en del kallar det för att "vända sig inåt", att bli ett med sitt riktiga "jag") och tvingade den med viljekraft att separera från kroppen. Det susade och vibrerade etc, tills jag trängt ur och kunde sväva fritt. Flög omkring i min lägenhet några turer, genom väggar t.ex men omgiven av en grå dimma som varierade i täthet varför jag inte vågade flyga ut. Jag visste inte då att man måste skapa en portal för att nå astralvärlden, så flygturerna den dagen räknas bara som OBE. Men det fick mig att justera min meditation så att jag så småningom lyckades nå astralvärlden, fast jag har fortfarande en frustrerande stor misslyckandefrekvens.

Jag är helt medveten då jag reser, och upplevelsen känns lika verklig som att vara i den fysiska världen, fast för mig har det varit ljudlöst hittills. Det skiljer sig så radikalt mot en vanlig dröm att man ska inte ens tänka på upplevelsen i en dröm för att kunna få en aning om hur det känns.

Haj! Vet ingenting om astral-prylar och sånt där, LD's har jag haft ett antal gånger dock och det är rätt ballt. Hur som helst, upplevde en skoj sak för inte så länge sen. Vaknade på morgonen av klockan tror jag, men var så trött att jag bara slog av den och sov vidare. Precis innan jag somnade så hamnade jag i en vanlig sömnparalys, är bekant med fenomenet sen tidigare så det tedde sig inte så skrämmande den här gången, tyckte det mest var ballt. Plötsligt så lämnade jag dock kroppen, hela rummet var dimmigt och någon slags lysande aura omgav precis allting. Fick kisa med ögonen för att inte bli bländad.
Helt tyst var det också, sen tittade jag runt litegrann och beslöt mig för att testa en sak... Jomenvisst, fan, det gick att flyga och ha sig. Blev barnsligt lycklig för en stund, men innan jag visste ordet av så "sögs" hela synfältet tillbaka in mot mig, svårt att förklara men iallafall... Sen for jag upp ur sängen, klarvaken och lycklig, sprang direkt för att skriva ner allt om upplevelsen.
Vet inte om detta var nån form av LD eller om jag lyckades leka med hjärnan på något annat sätt, men kul var det!

Drömde att jag astralprojicerade inatt, men det var inte mer än en dröm. Framsteg i var fall...

hello, har haft en del erfarenheter. För en 10 år sen låg jag och lyssnade mycket på musik i lurar och började koncentrera mig på en punkt i mörkret när jag blundade och gjorde detta kväll efter kväll och fick till slut upp en väldigt bra koncentration efter en tid (har läst denis lindboms böcker och om hans metod att lämna kroppen efteråt och det är liknande jag gjorde) och lyckades tillslut få vad jag hört "efteråt" var en eterisk projection istället för astral? (en eterisk projection ska vara sällsynt vad jag har hört men vet inte om det stämmer) men jag lyckades "flyga" ut ur kroppen och for genom väggen och bort från mitt hus och sen flög jag över marken ner till havet (där jag bor) och fortsatte några kilometer tills jag till slut "snäpptes" tillbaka in i kroppen igen...har senare lyckats göra några astrala ut ur kroppen upplevelser mest genom att programera mig att vakna upp efter att jag somnat med affirmationer eller suggesioner eller vad det kallas...

Hejsan,

Har också haft en del erfarenheter...

Den första erfarenheten jag hade var när jag råkade ut för en olycka och bröt nyckelbenet när jag var i 9-års åldern. Var med om en OoBE (Out of Body Experience) vid det tillfället.

Det är ju iofs inte exakt samma grej som astralprojektioner och jag var ju dessutom ung. När jag blev lite äldre och funderade på vad som hände den dagen blev jag mer intresserad och började leta information...

Hittade vid nått tillfälle en intressant text om att medvetet (eller undermedvetet) kunna "trigga" astrala projektioner under djup trans med hjälp av en speciell meditationsteknik. Tekniken går i korthet ut på att använda lagrad energi i chakra-centrena...

Tog ett tag att träna upp tekniken, men har haft positiva erfarenheter med hjälp av den. Och sedan har meditationen haft en positiv inverkan på välmåendet överlag också.

Hade för ca 45min sen det mest framgångsrika försöket hitills.
Som vanligt vaknar jag att jag dras uppåt ovanför huvudet, tappar fokus och faller tillbaka, typiskt. Försöker en gång till, dras uppåt, försöker att inte tappa koncentration vilket är jävligt svårt då tankarna lätt börjar komma nu.
Jag lyckas lyfta mina händer och underarmar från kroppen (astralkroppen? Var iaf inte mina vanliga armar.) , ligger alltså på rygg med händerna på magen, men sugs fort tillbaka på plats igen, när jag börjar tänka: wow vad häftigt! Försöker fokusera mig för att inte tappa suget ovanför skallen och falla tillbaka. Plötsligt känns det som jag börjar snurra runt skallen, svårt att förklara, först fortare och fortare men sen avtar det då jag börjar tänka för mycket, såklart!
Efteråt när allt lagt sig har jag en brusande känsla i hela kroppen, kanske har nåt med nervsystemet att göra? Bestämmer mig för att öppna ögonen, kliva upp och gå och pissa.

Det verkar ju gå framåt iaf.

Aj vad frustrerande att delar av astralkroppen lösgörs men så hinner upphetsningen förstöra allt! Du är ju så nära. Själv råkar jag ha turen att min astralkropp lossnar lätt, däremot är vägen till vibrationsstadiet lång och svår.
"Som vanligt", hur ofta innebär det? Låter som att du når vibrationsstadiet "gratis" i samband med att du vaknar?

Själva bruset, att det brusar i kroppen och i öronen har jag bara upplevt två gånger, antar att det är det som är vibrationsstadiet. Nu i morse och för ett par veckor sedan. Däremot sjävla känslan att man dras/sugs uppåt ovanför skallen har jag upplevt ganska ofta. Men från den känslan och till vibrationsstadiet verkar det vara en bit emellan. Koncentration som gäller där kanske?

Brukar innan jag går och lägger mig intala för mig själv att inatt ska försöka få en astralprojektion. Verkar funka ganska bra, vaknar tidigt på morgonen att jag sugs uppåt. Sen är det bara att försöka hålla sig kvar i det stadiet och inte bli för exalterad, vilket är svårt.
Det är när tankarna börjad flöda som det går åt helvete.

Det var häftigt när man lyckades lyfta armarna, om än bara någon decimeter. Den fysiska känseln med händerna mot magen vart verkligen påtaglig i någon sekund direkt efter att mina "astrala armar" sugits tillbaka in i mina riktiga armar.

Om man är intresserad av att försöka men inte vill köpa någon bok, var finner man då bäst information om olika tekniker på nätet?

Här kan du kanske hitta nåt...
http://paranormal.se/topic/instrukti...pplevelse.html

Nej, får man sugkänslan du beskriver så är man väldigt nära vibrationsstadiet. Då gäller det att koncentrera sig ja, och "ratta in rätt frekvens" en aning (så upplever jag det) så att det börjar vibrera som i en tunn hinna runt kroppen. Då är det dags att "vilja" sig (sin själ) ut ur kroppen.

Du har mycket gratis som befinner dig direkt i sug-/vakumkänslan då du vaknar. Det gör jag nästan aldrig, utan måste ta den långa vägen genom att meditera.

Mitt första inlägg här tror jag. och då har jag följt just det här forumet väldigt länge.

Det här var bäst hittills!! Jag kämpar och kämpar för att höja min frekvensnivå utan att veta hur jag ska göra, egentligen.

Snälla, kör ett schema för hur jag kan få det här o fungera!