Citat:
Ursprungligen postat av
Anonymare
Med tanke på att JA hittills har gjort allt för att undvika förhör (förutom det det förhör som hölls tidigt i Sverige) så tycks budskapet du refererar till redan vara förmedlat med önskvärd(?) tydlighet. Nu är det dock så att man vid förhör inte utgår från att den misstänkte vägrar svarar på frågor utan att personen svarar och reagerar på frågor, får följdfrågor etc. Kanske t.o.m. ett erkännande eller svar som sen visar att personen inte är sanningsenlig. Förhör ska givetvis genomföras med god kvalitet, JA har inte rätt att skapa sig sina egna regler, trots att han gör allt för att åstadkomma just detta.
Fast det är ju inte hans egna regler. Det är Marianne som är anomalin.
Du har dina egna regler för syftet med förhöret. Man kanske borde utreda vad förhöret egentligen är till för. Ett förhör är ingen rättegång. det är inte i förhöret en misstänkt ska bevisas skyldig.
Du har kanske en poäng i att svar i förhöret kan jämföras med senare svar i en hypotetisk rättegång, dvs att en person kan visas ha ändrat sig eller minnas annorlunda. Men det hade snarare varit ett skäl att förhöra så snabbt som möjligt och inte fem och ett halvt år senare då minnesbilden grumlats. För Assange verkar ju händelserna inte ha varit särskilt minnesvärda, så varför skulle han ha förpassat alla detaljer till långtidsminnet när han hade så mycket annat att tänka på?
Slutsatsen blir att förhörskvalitet försämras mer av den utdragna väntan än av något annat.
Dessutom framhäver ditt argument vilken enorm brist det innebär att Anna och Sofia inte förhördes korrekt under de första så viktiga förhören. Det hade verkligen varit värdefullt med korrekt genomförda och dokumenterade förhör av målsägarna av en icke-jävig förhörsledare. Denna rättssäkerhetsbrist gör Mariannes hårda förhörsattityd mot Assange ännu mer anmärkningsvärd. Fallet vilar verkligen på en mycket skakig grund.
Frågan är om detta verkligen är syftet med ett förhör, att dokumentera svar på följdfrågor under förhöret så att de kan jämföras med senare uttalanden i en rättegång för att visa på skillnader, samt om detta är skäl nog att vägra förhöra under fem års tid så att fall som är tillräckligt allvarliga för att generera en internationell efterlysning med red notice får förfalla på grund av preskription.
Om jäviga Irmeli fick förhöra Sofia utan att spela in förhöret och utan någon annans närvaro, varför skulle inte representanter för Ecuador få förhöra Assange om förhöret både dokumenteras och bevittnas av svenska representanter?
Vi vet inte ens vilka frågor det var som gjorde Sofia så "okoncentrerad" att hon slapp svara.