Citat:
Ja du, det är bara att höra med polacker som flyttat till Sverige, och jämföra det med svenskar som studerat polska. Jag tror svaret om vilket språk som är svårast är tydligt.
Citat:
Kinesiska har lurigheter som tonlägen och annorlunda skriftspråk, som kan ställa till det för en nybörjare. Svenska har "bara" två olika accenter. Polska visserligen ingen, men jag har svårt att se att det allena skulle göra svenska lika svårt som polska.
Citat:
Motsatsen är ju att alla språk är precis lika svåra. Eftersom språken inte är likadant uppbyggda så tror jag inte att det kan vara på det sättet. Det är väl klart att det är lättare att lära sig ett språk med få böjningar och tydligt uttal, än ett språk med grötigare uttal och många (ofta oregelbundna) böjningar.Men om vi antar att det vore sant att agglutinerande språk har nån form av objektiv, mätbar och inneboende "svårighet" som inte finns i syntaktiska eller isolerande språk så uppstår ju frågan varför de ens finns. Varför vimlar det av dem genom historien om de egentligen är dåligt (sämre) anpassade till hur hjärnan funkar på ett objektivt sätt?
Citat:
Grejen med kasus, som uttrycks genom ändelser, ytterst sällan är regelbundna. I polskans fall är de inte regelbundna. Vissa ord böjs till oigenkänlighet. Det finns till och med ord, som polskans ord för år (rok), som i sina böjningsformer blir till ett helt annat ord. http://sv.wiktionary.org/wiki/rok#Polska
Det enda svenskan kan kontra med är att ordet liten kongruensböjt till plural heter små. Plus en handfull oregelbundet komparerade adjektiv.
Svenskan är mycket mer regelbunden och mindre avancerad än så. Exemplet med invandrare i Finland kvarstår, det vore intressant om en finne eller någon med erfarenhet av finska invandrare kunde uttala sig om deras språkkunskaper.
__________________
Senast redigerad av Knugen-Skuk 2014-10-18 kl. 21:04.
Senast redigerad av Knugen-Skuk 2014-10-18 kl. 21:04.